Har man världens stiligaste hund eller har man?
Kalashelg!
Det har varit en riktigt trevlig helg. Igår kom några vänner över för lite (ganska mycket) vin och öl. Därefter bar det av till Julia som firade sin födelsedag. Charader, brieost och dans får väl sammanfatta det hela.
Fredag
Angående fredag.. Jag jobbade ett pass och sedan gick jag hem och förberedde fredagssteken. Därefter blev jag bjuden på bio av karln, Hamilton såg vi. Och nej, Persbrandt var inte översexig. Han var okej och jag skulle inte säga nej, men ändå.. Vad hände med bröstmusklerna?! Nåväl, fyra av fem spårvagnar får filmen. (Hade halva spårvagnar funnits så hade jag tillämpat det systemet, men nejdå.)
Löning
Piteå

Bästa Josefine håller på att utbilda sig till nagelteknolog! Jag fick äran att vara hennes första modell och så här stiligt blev resultatet. Ofantligt nöjd!

Mina föräldrar försvann till Indien i nästan en månad och hem kom det med min stora favorit, mangojuice. Och väldigt underbara haremsbyxor.

Umgicks med denna donnan och hennes matte.
Så gjorde jag en massa mer saker också. Som att njuta – varje dag.
Pitepalt
Jag har haft så trevligt så jag glömt att blogga. De vackra degknytena som ni ser på bilden är pitepalt, mammas dessutom. Kan nog inte bli bättre!
På tåget
Yieho! Äntligen är jag påväg norrut, till mitt kära Piteå. Eller framförallt människorna som huserar där, har längtat riktigt mycket!
Idag när jag skulle överföra musik att ha på tåget till ipaden så hittade jag en rolig mapp som jag inte visste existerade. I denna mapp fanns alla låtar som jag hade på min mp3-spelare för EXAKT 4 år sedan. Det fick mig att tänka på allt vad som har hänt sedan sist. Tänk om jag vetat då vad som komma skulle!
Resan är tutalt (som Bill och Bull skulle ha sagt) 18 timmar lång så jag roar mig med musik, film och kanske en liten öl. Jag har ju trots allt haft tenta idag.
Såhär ser jag INTE ut idag…
Eftersom jag har varit krasslig så togs det en rejäl tupplur igår på dagen. Eller tupplur var det fanken inte, utan snarare däckning. Vad innebar detta? Jovars. John Blunds arga brorsa Jens Vaken höll mig sällskap till cirkus halv fem imorse. Det hade inte gjort så mycket om han hade varit en trevlig typ, men tyvärr är Herr Vaken ofantlig okarismatisk. Tråkigare får man leta länge efter. Sen steg jag upp 90 minuter senare och drog till jobbet. Det var trevligt som vanligt och tröttheten försvann faktiskt. Fast nu känner det osminkade jaget sig rätt sömningt faktisk och med hänsyn till alla så dokumenterar jag icke mitt tillstånd.
Granatisar
Idag har jag jobbat ( just det, under blogguppehållet så började jag jobba). Nu avnjuts den eminenta och konstiga frukten granatäpple tillsammans med det sista avsnittet av Arrested Development. Fick öroninflammation på nyår så att ta det lugnt är det bästa jag kan göra nu!
On the road
Då är vi påväg igen och lämnar bakom oss några av de bästa personerna i våra liv. Alltid lika vidrigt. Men jag glädjs över att de finns och att vi snart ses igen.









